Instagram

Jag lever nog

NU KAN JAG ÄNTLIGEN SITTA NER OCH BLOGGA.
 
Veckan har varit hektisk. På onsdag då jag var ute och joggade, ja efter det har jag mått skit, vet inte vad som hänt troligen febrig eller något, har varit sjuk svag, trött, varm, törstig, yr. Så vilade hela onsdagen,blev inte mycket till vila då min syster fick en massa utslag och blev plötsligt illamående, så då var vi två sjuka. Men hon var ju RIKTIGT sjuk, trodde hon hade blivit förgiftad eller något men läkarmottagningen hade stängt så nothing to do, jag for över och tog hand om henne & barnen och det blev en lång kväll både för henne och mig. Men hon lungnade ner sig efter 12 och fick iallafall lite sömn, också jag, men halva natten var hon uppe och tog hand om sin bebis som inte ville sova. Sedan vaknade jag av att hon mådde ännu sämre, hon var blek och svettig (jag hade glömt bort att jag själv mådde dåligt,  för det var ju något allvarligt på g med henne) troligen vill hon inte att jag skriver om henne här men gör det iallafall, hon är ju en del av mitt liv så. Så hon åkte till läkaren direkt och jag var barnvakt några timmar, det var roligt men också mycket krävande eftersom jag ALDRIG någonsin varit barnvakt, vet inte hur man byter blöja eller hur man får ett barn att sova eller ens hur man leker och pratar med ett barn. har aldrig varit bra med barn. Speciellt inte småa, bebisar. Men det betyder inte att jag inte skulle gilla dem, jag älskar barn, eller iallafall min systers barn, de är en av de viktigaste personerna i mitt liv och jag skulle göra allting för dem. och det gjorde jag, vi lekte och hade det bra som sagt tills det började åska, blixtra, ösregna, då blev de lite rädda men jag och elias såg på film (cars2) och lilla bebisen somnade djupt. Måste säga att det var sjukt skönt med regn eftersom för någon timme sen hade det varit full sol och jag svettades som aldrig förr med händerna fulla och själv en febrig känsla. Sen kom systern hem och blodproven visade att allting var bra. SOM TUR. jag var livrädd innerst inne att hon hade något hemskt. Mätte aldrig febern för när jag kom hem så somnade jag (efter lunchen) och sovde i flera timmar. Då jag vaknade åt jag igen och tittade på tv, tills jag plötsligt fick en enorm energi och mådde perfekt och cyklade till gymmet. Har aldrig typ tränat såhär sent, men det gick helt ok. SJUKT VARMT BA. Mådde lite sämre vid ett tilfälle i gymmet, men gav ej upp, vilade mer bara och drack som en törstig elefant. Det var sjukt skönt att vara tillbaka i gymmet och föra muskelträning, här mår jag som bäst tänkte jag helatiden under passet och njöt samtidigt som jag led av värmen, men gryyyyyymt sköööönt  och nu är jag nyduschad, mätt och belåten efter middagen och kan sova gott och djupt i natt, trots att jag sovit halva dagen kommer jag ändå somna som en stock, att träna före man går och sova = världens bästa nattsömn. Om man inte tagit någon pwo då, men jag har slutat med dem, spec på sommaren, de får mig bara att må dåligt just nu. Kaffe eller aminosyror eller ett bra mellanmål räcker bra, för det mesta då... Man kan ju inte alltid ha full energi eller en superbra träning, man måste också gå igenom de skit dagarna och träningarna för att lyckas. Eller gå framåt. Japp oj vad jag blev känslosam då. och ett långt inlägg. Men det var typ allt. godnatt/kväll!
 
 ser full ut.